Eyes on the money

Eftersom det här med Aftonbladet och organen vägrar dö så ska jag väl dra mitt strå till stacken, denna gång genom att påpeka vad det handlar – eller borde handla – om.

Och det är inte att Israels regering med kraven på ~ursäkt från svenska regeringen är ute i ogjort väder, för att uttrycka det försiktigt. Som jag redan skrivit, de är galna och beter sig som en av de diktaturer de är omgivna av. Det är självklart och uppenbart att det är så. Nog om detta.

Och åter till upprinnelsen till hela kalabaliken, Aftonbladets artikel. På sistone när jag har lyssnat på radio (P1 Morgon och Godmorgon Världen) så har man glidit i frågan om vad artikeln talade om. Man har till exempel sagt att den talade om organhandel. Men organhandel – vilket förekommer – brukar betyda att någon frivilligt byter organ från sig själv, typiskt då en njure, mot en summa pengar. I de allra flesta länder är detta olagligt, och visst är det ett etiskt minfält. Men det var inte det som artikeln lät påskina. Vad Boström i artikeln talade om var mördandet av människor i syfte att plundra dem på organ. Det är flera storleksordningar värre. Så eyes on the money, kids – det var inte något litet övertramp som Boström talade om, utan något verkligt monstruöst, och detta utan att ha något som helst på fötterna.

Boström har på sistone börjat tala om att han aldrig i artikeln säger att Israel faktiskt gör så. Nej, det har jag uppmärksammat från första stund. Men trodde han att vi skulle gå på den lätta? Hur dumma tror han att vi är? Han är förstås en tillräckligt skicklig skribent för att få in anklagelsen utan att skriva ut den explicit. Man ska vara mer än lovligt språkligt underbegåvad om man inte ser anklagelsen ändå. Det där är bara larv.

Är då Boström antisemit? Ärligt talat, jag har ingen aning, men jag bryr mig inte så mycket heller. Det är lyckligtvis inte olagligt att tänka antisemitiska tankar. Oavsett vad som rör sig i Boströms inre så är det viktiga att han, och Aftonbladet, kolporterar antisemitiska myter.

För den som orkat läsa ända hit – minns du vad jag skrev ovan att ingen går på Boströms fint att inte skriva något explicit? Ingen utom fånen Dror Feiler på P1 Morgon i morse. Ja, fånen. Han sväljer allt med hull och hår. Eftersom artikeln inte pratar om judar utan om israeler och eftersom anklagelserna är implicita så är det inget antisemitiskt i dem. Maj gadd. Har karln ingen aning om hur modern antisemitism fungerar, eller bryr han sig inte? I vilket fall så tycker han att Sverige officiellt skulle säga till Israel att nu får ni ta och reda ut det här och visa att anklagelsen är falsk. Mm, för det skulle inte vara att instämma i artikeln, eller? Och – som om någon av dem som tror på anklagelserna skulle tro på något en israelisk utredning kommer fram till! Som sagt, maj gadd.
Vidare tycker han att man ska ha högre krav vad gäller mänskliga rättigheter på Israel, som kallar sig demokrati, än på granndiktaturerna. Idiot! Högre förväntningar, ja. Men krav, nej! Då har man inte fattat vad mänskliga rättigheter går ut på.

Uppdatering:
På Newsmill har Charlotte Wiberg och Jonathan Leman en artikel som mer utförligt berör modern antisemitism, specifikt i Aftonbladet. Ett exempel de tar upp är Robert Collin, som jag har upprört mig över förut. Det är bra att det inte har glömts bort.