Tourettes, eller vad är det fråga om?

Jag var tydligen rätt ute när jag för två inlägg sedan rekapitulerade Aftonbladets kolporterande av vandringssägner om judar. Som andra redan har uppmärksammat så har Aftonbladet nu en artikel där de skriver om otillbörlig organhantering i Israel, och försöker koppla ihop det med sin egen artikel från i somras.

Det är inte utan att jag undrar hur snacket går på Aftonbladets redaktion. Tycker man sig inte få tillräckligt med uppmärksamhet? Försöker man hamna på tomtens stygga lista? Har man en släng av tourettes? Eller är det någon form av masochism som driver dem till att dra upp det här igen? Att sitta och psykologisera över andras beteende bör man ofta undvika, men ibland blir frestelsen övermäktig.

Uppgifterna kommer alltså från israeliska medier och handlar om att man på vissa ställen i Israel under 90-talet utan att be anhöriga om lov tog hud, hornhinnor och liknande från avlidna patienter och gav till andra patienter. Det är rimligt att uppgifterna är sanna. De är inte nya, och jag vill minnas att de diskuterades i samband med kalabaliken kring Boströms artikel.

Men bara för att något är sant är det inte med automatik relevant. Aftonbladet försöker alltså koppla ihop det här med sina förra skriverier, men det är två olika fall som inte handlar om samma sak. Vad Boström i sin Aftonbladet-artikel menade var att den israeliska armén mördade palestinier i syfte att plundra dem på organ och sedan sälja dem. Kan man inte se skillnad på det och de här uppgifterna så är man i starkt behov av en reality check, och här kommer den.

Låt oss ta påståendet att muslimska män i största allmänhet är våldäktsbenägna. Ett rätt hårresande påstående, men som icke desto mindre framförts. Det är lätt att tillbakavisa med att det just inte finns några data som stöder ett sådant påstående. Men så blir en muslimsk man fälld för, åh, säg sexuellt utnyttjande. Och vips är de där igen. Se så de är, muslimerna. Var det inte det vi sade? Det vet man ju hur de är, muslimerna.

Analogier är sällan perfekta, så inte heller den här. Men vad är det egentligen som skiljer den som vill klistra våldtäkt på alla muslimer från Aftonbladets handlande? När man inte finner stöd för sin tes så griper man efter vad som helst som påminner lite om det man egentligen sade. Som Aftoblandet gör nu. Man kastar skit och hoppas att något fastnar. Otillbörlig organhantering, var det inte det vi sade kanske? Man hoppas på att folk ska gå på en falsk slutledning. För det vet man ju hur de är, de där israelerna, eller hur? Kan de plocka hornhinnor och hjärtklaffar i smyg så kan de nog mörda folk i syfte att ta deras organ och sälja också. Det är samma sak. Nästan. Typ.

En sak ska man ha klart för sig. Vi tänker oss att det någon gång i framtiden visar sig att Boström hade helt rätt, i alla detaljer, påståenden och insinuationer. På något sätt kommer det fram bevis för att det verkligen var som han sade.
Aftonbladets artikel skulle ändå vara fel.
De hade nämligen inga belägg för vad de skrev. De hade världens uppmärksamhet i veckor, men lyckades inte komma med ett enda belägg. Det var bara varm luft. Även om det skulle visa sig att de hade rätt – inget tyder på det, men vi tillåter oss ett tankeexperiment – så var det inget de visste. De skulle vara som gubben som säger att han vet vilken lottorad som ska vinna, och som råkar få rätt. De hade inte på fötterna, men spred ändå en gammal, varsamt moderniserad, antisemitisk vandringsmyt. Det är vad deras senaste inlägg i frågan påminner oss om.

Uppdatering
Notera förresten Aftonbladets rubrik: ”Israel tog organ – utan tillstånd”
Om det hade hänt i Frankrike, hade man då skrivit ”Frankrike tog organ – utan tillstånd”? Jag tror inte det. Franska läkare, franska sjukhus, franska militären, javisst. Men man skulle nog inte påstå att det på något sätt var hela Frankrike som gjorde det.
Bara en notering.

Uppdatering 2
Anna Veeder på Newsmill

Jobbiga utlänningar som rullar med ögonen

För några dagar sedan hörde jag på radio om någon kommun som inte ville ta emot ensamkommande flyktingbarn, för de kunde ju ha varit med om hemska saker och blivit helt knasiga, och sådana törs man ju inte ha inom kommunens gränser. Lite analogt med hur jag behandlade Litauens antigaylag så skrev jag inget om det, för det var så uppenbart knäppt. Sedan dess så har Vellinge kommun figurerat en del i tidningarna och jag förmodar att det är samma fall. I samband med det så vill jag peka på en text som en av mina favoritbloggare Johan Ingerö skrivit. Jag håller inte alltid med honom, men här är det rätt så mycket, eh, rätt:
Invandringen och loserstämpeln
Med ”rätt” så menar jag förstås att vi väsentligen tycker likadant. Jag har länge hävdat att fri arbetskraftsinvandring är en viktig nyckel för att komma tillrätta med misslyckad integration. Nu säger jag: Hear, hear!

Revolutionen kommer

I den mån det finns trogna läsare av mina sporadiska skriverier så har de förmodligen noterat att bland mindre livsviktiga frågor som jag hetsar upp mig över så ligger namnlagstiftningen högt på listan.

Till min glädje så bubblas det i frågan ibland, nu senast av en folkpartist på SvD Brännpunkt.
Hear, hear!

Ja. Alla har blivit galna.

För det tar inte slut med galenskaperna. Som DN och SvD rapporterar så tänker Israels tydligen inte fullt tillräkneliga regering protestera officiellt hos svenska UD:

”Pressfrihet innebär att publicera sanningen och inte lögner”

Och då ska regeringen avgöra vad som är sant också, va? Att ta sig för pannan och stöna (2:20 in i klippet) tycks mig inte tillräckligt.

Samtidigt i Sverige så intervjuas Boström, upphovsman till den eländiga artikeln, i P1 Morgon. Där hade han chansen att visa om han över huvud taget hade något på fötterna. Det hade han förstås inte. Däremot passade han på att få in en referens till judens makt över medierna (eller med de ord han valde, ”Israel har världens största propagandaapparat”, om jag minns rätt). Någon som är med på ett bingo i antisemitiska myter?

Mot honom talade Anna Veeder sansat, kanske väl återhållsamt för min smak (även om jag kan förstå varför). Läs gärna hennes längre redogörelse på Newsmill.

Samtidigt, på Aftonbladet… så fortsätter man att löpa amok i det intellektuella vardagsrummet. Jag har främst två saker att säga om det.

1. De vägrar naturligtvis att kalla det en debatt om antisemitism, utan sätter det inom citationstecken, debatt om ”antisemitism”. Men låt oss göra den här förvisso inte perfekta parabeln. Om jag påstod att anledningen till att svarta i USA i snitt har lägre inkomster än vita är att de saknar högre intellektuella fakulteter, men att de å andra sidan är barnsligt glada och har rytmen i blodet – skulle det vara rasism, eller skulle det vara en viktig fråga som USAs regering borde bemöta?
2. Enligt Aftonbladet är det här inte alls en viktig debatt, utan vi borde i stället debattera den allmänna situationen i de palestinska områdena. Tja, tydligen klarar Aftonbladet inte av att hålla två tankar i huvudet samtidigt, utan bara en får plats. Med exakt samma argument skulle jag då vilja säga: Nej vi ska inte debattera Israel och Palestina alls, utan Darfur och bara Darfur, för där begås långt värre brott mot mänskligheten, och följaktligen kan vi inte tala om något annat.

Tidigare poster i samma ämne:
Har alla blivit galna, nu igen? i förrgår och This just in: Judar äter barn i måndags.

This just in: Judar äter barn

En blänkare bara.
Aftonbladet har en artikel i dag (i kulturdelen, var annars) som driver tesen att Israel dödar palestinier i syfte att plundra dem på organ.
Det finns inga bevis för att så sker. Man tycks inte reflektera över att det är ett rätt långt steg från att köpa organ av folk till att kidnappa och mörda dem för att plundra kropparna. Det som finns är en sjutton år gammal anekdot, som inte ens i sig säger att det pågått organplundring.

Det är förstås utomordentlig svårt att bevisa att organplundring inte förekommer, precis som det är svårt att bevisa frånvaron av precis vad som helst. (Jag kan inte bevisa att det inte ligger en tekanna i omlopp kring Pluto, men det betyder inte att det gör det. Jag kan inte bevisa att tomten inte finns… och så vidare.) Det kan förstås i princip vara så som artikeln mer än insinuerar. Däremot så passar det här extremt väl in med den seglivade antisemitiska myten att judar för egen vinning/hedonism organiserat slaktar barn av ickejudar. Till och med artikelns rubrik, ”Våra söner plundras på sina organ”, är som gjord för att associera till just mördandet av spädbarn för att ta tillvara deras blod.

Jag borde kanske inte vara förvånad. Men det är anmärkningsvärt att Aftonbladet med så lite på fötterna publicerar något som bär alla tecken på traditionell antisemistism i modern skrud.

Uppdatering:
SvDs ledarblogg har nu uppmärksammat artikeln. Alltid något.

Fjellnerfacit

Kanske fick jag någon att rösta på Fjellner i EU-valet. Kanske läser någon av dem den här bloggen då och då. För denna möjlighet så vill jag hänvisa till en kort text på SvDs ledarsida i dag.

Moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner anordnade förra året en fotoutställning om gay-rättigheter på temat pridefestivaler.

Utställningen tydliggjorde en föga öppen, för att inte säga direkt intolerant, inställning gentemot homosexuella i flera östeuropeiska stater. Bland dessa utmärkte sig Litauen.

Jag har inte kommenterat Litauens antigaylag, för den är så uppenbart vidrig att den på sätt och vis är en ickefråga. Nej, min poäng med den här postningen är att ge en sådan där… jag vet inte vad det kallas på marknadsföringska, men det handlar om att ge positiv förstärkning till den som har gjort ett köp, så att det känns bra även i efterhand. Den här utställningen gjordes visserligen före valet, men det kan väl ändå kännas bra även efter valet. Kanske för den som eventuellt oroat sig för att frihandel skulle vara det enda som intresserar Fjellner.

Hear! Hear!

På SvD Brännpunkt skriver i dag några bigwigs från Kungliga Vetenskapsakademien om behovet av kärnkraft i Sverige, givet att vi ska minska våra utsläpp av koldioxid. Jag har egentligen inget att tillägga, jag bara rekommenderar läsningen.

Däremot passar jag på att länka till mitt eget inlägg om varför avfall även från dagens kärnkraft på sätt och vis är betydligt mindre farligt än avfallet från fossilbränslen, även om man räknar bort koldioxiden.

The show must go on (apparently)

De senaste åren har jag flera gånger haft vägarna förbi Ales stenar. Man har då jämte Riksantikvarieämbetets information kunnat se mer fantasifull information från en hr Bob Lind. Det har föranlett en lång skyltkontrovers, som enligt SvD fortsätter.

Jag har inte varit där på ett år nu, men om Riksantikvarieämbetet tagit sitt förnuft till fånga och ned Linds skyltar så är det ett fall framåt. Hela historien finns utförligt och utmärkt kommenterad hos Vetenskap och Folkbildning (där jag är medlem) i en artikel från 2007. Rekommenderad läsning.

Dom över död man

David Eddings är död.
Jag har läst hans Belgarion-böcker. Nästan oklart varför. De var inte speciellt bra. Bitvis lite charmiga, men det är också det. Ändå är de inte utan sina förtjänster – även om förtjänsterna främst är att tjäna som väg till tyngre droger. I DN skriver Lotta Olsson en mycket bra runa som gör det överflödigt för mig att skriva mer. Läs den, även om du inte läst Eddings!

Att förhärliga sig

Ny notis skriven hos Vetenskap och Folkbildning!
Traditionsenlig vår